En aktivitet i taget....
....eller åtminstone en sak åt gången.
Jag tror att jag i hela mitt liv gjort fler saker samtidigt vilket i sig kan vara effektivt om man blir färdig men blir man inte klar så blir det ju bara rörigt både i knoppen och runt omkring en.
Igår kom jag ut på promenad och träffade på några grannar till och med, det märks att ljuset är på väg tillbaka för folk börjar krypa ur sina "grottor".
När jag kom hem så åt jag lite yoghurt, vilket i sig inte är så antiinflammatoriskt men jag kan ju inte kasta mat när det finns hemma. Som vanligt fick jag sällskap!
Efter det började jag klippa till väskorna som jag handlade material till i tisdags. Oj, det var riktigt pyssligt och det gäller att hålla tungan rätt i munnen och läsa beskrivningen och följa den minituöst. Förr kunde jag skynda på och oftast blev det väl rätt men jag litar inte på mig själv längre. Jag har till exempel väldigt svårt att tyda ett nytt stickmönster numera trots att jag är en van stickerska så är det ibkand svårt att förstå vad det står och jag får läsa om och om igen. Aldrig tidigare har jag väl repat upp så många arbeten för att jag helt enkelt inte får flyt i stickandet. Kanske är det det där repetetiva som ger mig trygghet, sockor stickar man ju två av och rutor virkar man många av och det är det jag gör just nu! Men nu ska väskorna sys, jag börjar med mig egen för ska det görs misstag är det bäst att göra det på sin egen!
Kvällens meny bestod av en köttfärsröra med kokosmjölk och ingefäre och de grönsaker som hemmet kunde erbjuda, det smakade bra men jag gjorde misstaget med att marinera squashen i citron innan jag stekte på den och serverade som typ nudlar. Nästa gång gör jag annorlunda!
Reklam på Facebook...
.....kan gör att det blir fullt ös en vanlig tisdag i februari!
Men det blev det kanske inte riktigt men betydligt mer aktivitet än det var tänkt från början och allt på grund av lite reklam på facebook!
Reklam från Selfmade om att sy sin egen Boxy bum bag gjorde att jag kom på att jag nog "måste" sy en sån både till mig och till dottern. Först tänkte jag att jag kan vänta till nästa vecka när jag ändå ska till stan men hur det nu blev så plötsligt hade världens bästa vän Bästa Vännen hämtat mig och så styrde vi kosan mot Selfmade på Erikslund.
Efter många funderingar fram och tillbaka så blev det tyg till två magväskor (man ska kalla saker för det dom är) och en nescessär inköpt. Sen passade jag på att köpa kattmat när vi ändå var i närheten av Arken zoo. Maten där är verkligen inte billig men vad gör man inte för de där små pälsklingarna? Man får ju så mycket tillbaka från dom, senast rejäla rivsår när jag dumt nog försökte skilja dom ät när dom började slåss. Det händer inte så ofta men nu var det en främmande katt som gick genom trädgården och revir måste bevakas om det än är från insidan av huset! Men mycket kärlek ger dom också och vi pratar mycket med varann vilket är skönt när man går här hemma och lallar.
Att vi passade på att ta en fika på Brynolf Bagare tänkte jag undanhålla eventuell läsare för den typen av fika är inte antiinflammatiorisk även om jag gjorde ett hyfsat schysst val. Men inga foton och inga kvitton som kan avslöja oss.
När jag kom hem så la jag mig bara på soffan och kollade på "Lilla huset på prärien", en serie jag sett säkert flera gånger tidigare men hjärnan mår bra just nu av att inte hela tiden utsättas för nya saker.
Kvällen kom och Äkta Maken kom hem och vi såg på "Hem till gården" en serie vi följt sedan start, inte varje avsnitt men många, många. Sen var det dags för att laga mat och idag blev det morotssoppa med räkor, blev riktigt gott och mättande. Jag vet inte om jag inbillar mig men jag tycker att jag kan redan nu känna vissa positiva känningar i kroppen och skulle det nu vara placebo så spelar det ingen roll. Positiva tankar ger nya positiva tankar!
Efter maten gjorde vi nåt nytt, vi dejtade äver diskbaljan och jag hoppas att det ska bli ett stående inslag på kvällarna. Äkta Maken vill gärna säga att han är diskmaskinen i vårt hus men den fungerar väldigt slumpmässigt och jag tycker om när disken är gjord när man kommer upp på morgonen och framförallt så kan jag starta dagen på ett helt annat sätt än att stå och titta på disken och sucka.Kvällen avslutades med Professor T på fyran.
Från slutet till början
Dagen startade med att jag körde Äkta Maken till jobbet och sedan åkte jag till MAXI och handlade och som vanligt kunde man göra en hel del fynd i proteindisken efter helgen.
Det var ju dags att möta hälsocenter idag eftersom det gått en månad sedan sist men på morgonen fick jag ett sms som talade om att K var lie rasslig och undrade om vi kunde ta det digitalt och det tyckte jag var helt okej. Jag är ju glad varje gång jag får vara hemma i lugn och ro för all stimuli utamför hemmet stressar min hjärna så oerhört mycket. Det är en av anledningarna till att jag åker till MAXI tidigt på morgonen för då är man nästan ensam där.
Sen hörde Bästa Vännen av sig och undrade om jag hade fullt upp....vilket jag ju inte hade så hon tog en tur till Skogsbrynet och hade med sig godskaer som vi färdigställde och åt till kaffet. Här vill jag ju påpeka att det är Pågens små semmelbullar!
Vi fikade förstås och avhandlade det senaste i tillvaron hos oss båda och stickade såklart några varv på våra respektive arbeten. Själv stickar jag nu på ett par sockor till Äkta Maken som upptäckt att det är så skönt att sova med ullsockor på fötterna och att han sover bättre och senast förra veckan läste jag forskning som visar att det stämmer. Själv har jag sovit med ullsockor sen nåt år tillbaka för jag tycker att min värk lindras något. Förra veckan kom det ut två par sockor på mina stickor....har jag sagt att jag älskar att sticka sockor, det finns något mycket meditativt i det. Lite yoga för hjärnan.
Igår pratade jag med Hälsocenter bland annat om detta med Antiinflammatorisk kost och nu ska jag försöka ta bort de största bovarna så semlor och annat kaffebröd går bort från om med nu. Jag ska inte krångla till det så mycket utan vi började lite lätt igår kväll. Halva tallriken med grönsaker!
Ugnsrostade morötter, palsternacka och potatis med ugnskokt kycklinglårfile och hummus och paprika, ärtskidor och syrade morötter.Vi ska också börja skriva matsedel så slipper min hjärna jobba så mycket med den planeringen, eller det blir bara en gång i veckan som den behöver jobba med det. Det blir nog bra!
Summering av vecka 8
Det är svårt att få till nån form av regelbundenhet i skrivandet av bloggen men hjärnan är så het och hyperaktiv så jag kommer liksom inte till någonting känns det som. Förkalrade för maken nyss att jag tänker på så många saker samtidigt att inget kommer ur händerna. Trädgården ska få sig en makeover den här sommaren har jag tänkt så det tänker jag på hela tiden...det ska vi göra...och det ska vi göra.....sen tänker jag också att jag måste ta tag i det här med antiinflammatorisk kost för att se om min kropp kan bli trevligare att umgås med. Jag har flera autoimmuna sjukdomar och om jag förstår saken rätt så skulle den kosten kunna göra det bättre. Men jag läser och jag läser och det blir bra rörigare i huvudet. En del säger si och en del säger så. Nu har jag i alla fall beställt en kokbok och laddat hem ett helt gäng böcker på Storytel som visade sig ha Maria Borelius alla bäcker.
Idag den 23 februari är det Dotras födelsedag, hon fyller 32 och jag kan inte låta bli att undra vart åren tog vägen.. hon var nyss fyllda 8 när Äkta Maken och jag träffades en kväll i slutet av april 2001. Hon var en speciell liten tjej, tuff som tusan och många gånger såg jag henne titta på mig under lugg och fundera på vem jag var och jag gjorde kanske likadant! Idag är vi nära, väldigt nära och den som påstår att att man inte kan älska nån annans barn lika mycket som man älskar sina egna pratar i nattmössan -- sen är det kanske en annan form av kärlek men älskar den här ungen gär jag!
Vi firade henne igår med Bubbel i Parken -- hon har en jättehärlig park utanför sitt hus där vi serverades lite bubbel och ost och kex. Jättetrevligt!
Mycket skidskytte under veckan och det har väl varit ömsom vin och ömsom vatten men spännande har det varit!
Nu är det en ny vecka som stundar med besök bl.a hos Hälsocenter i morgon, får se om de är intresserade av att hjälpa mig och bena ut den antiinflammatoriska kosten. ibland upplever jag att vår svenska vård är lite stelbent.
Fredag, lördag, söndag osv
Vi skulle bara ta det lugnt och göra ungefär som vanligt men det ändrades snabbt då Dotra ringde på fredagen och frågade om jag ville följa med på Mello, tredje deltävlingen ägde ju rum här i Västerås, och givetvis svarade jag ja till det. Inte för att jag är ett Mellofan men attt vara på plats är något helt annat....då blir man ett Mellofan!
Innan Mellon på lördagen fick vi besök av Gammelsonen och hans flickvän som är ganska ny i familjen så vi håller fortfarande på att lära känna varandra men jag tycker det går bra! Sigge och Siri godkände henne redan vid första besöket och det betyder plus från hela familjen!
Söndagen låg jag i soffan. Mello är inte riktigt för utbrända hjärnor, så många intryck så jag fortfarande idag onsdag är helt uttröttad. Jag börjar förstå att det hade varit smart att lyssna på kroppen redan för tjugo år sen när jag brakade första gången. Då fyllde jag bara upp tanken tillräckligt för att kunna vara alla till lags...Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, släkt och vänner och alla andra som jag åtminstone trodde hade förväntningar på mig. Nå, nu när kroppen rent fysiskt sa ifrån så försöker jag lyssna men det är svårt.
Måndagmorgon skjutsade jag maken till jobbet och sen till fysioterapeuten vid halvelva, jag hade egentligen tid klockan ett men ordinarie K vabbade så jag fick en tid hos hennes kollega och det gick ju lika bra. Efter det blev det en fika hos Bästa Vännen och sen hann jag hem och vila en timme med Sigge och Siri. Sen hämta Äkta Maken på jobbet.
Tisdag fortfarande utmattad ända in i själen så tog jag fram stickningen jag påbörjade under helgen, nya sockor med ett garnnystan som visade sig innehålla fem knutar innan jag ens kommit till hälen! Inte okej enligt mig så jag mejlade återförsäljaren av detta garn och fick till svar att man generellt tyckte att fem knutar på 50 gram var okej men att jag skulle få ett nystan som kompensation. Nåja, det blev väl lite roligare att fästa alla trådar.
Sen blev det en lunchfika med Grannfrun som inte är nån fru men jag tycker att det låter konstigt att säga grannsambo så hon får nog finna sig i att kallas Grannfrun. Vi avhandlade helgen över en kopp kaffe och jag gläds åt att ha så bra grannar som det är enkelt att umgås med.
Strumpor och ögon
Dagen igår var ingen speciell dag, funderar faktiskt på vad jag gjorde mer än det där vanliga som disk och annat hushållsarbete.
Vi tittade på en ny serie på Tvplay, The Au pair, obehaglig historia men ändå spännande. Intressant var att jag upptäckte hur snabbt min stressnivå stiger för minsta lilla, även en obehaglig tv-serie. Efter ett och ett halvt avsnitt var jag tvungen att ta mitt blodtryck för att se om jag inbillade mig eller om det var så högt som det kändes -- det var så högt! Men strax därefter så gick det obehagliga över och det blev spännande men sen tyckte jag nog att de löste mysteriet lite väl fånigt men det var spännande så länge det varade.
Ett par sockor blev klara i veckan och de får stanna här hemma för det är två fel på dom och då ska dom inte sitta på någon annans fötter.
Vinda socks av Verybusymonkey
Det är spännande att leva med sig själv och upptäcka att man förändras, ibland till det bättre och ibland till det sämre såklart. Just nu tänker jag på hur jag kanske för 30 år sen inte brytt mig ett dugg om dessa två fel som verkligen är små fel men som jag tycker lyser. Oftast brukar jag sticka baklänges om jag ser ett fel men i det här fallet såg jag det så sent och eftersom de var gröna så tänkte jag att det var meningen att jag skulle behålla dom själv!
Nu sitter det ett par nya sockor på stickorna och de blir vårigt färgglada!
I morgon kommer Early Bird med mina ögon som jag väntat ett tag på så då får det bli en morgonpromenad till postlådan och hämta paketet som innehåller lite mer än ögon för jag kunde förstås inte låta bli att lägga lite extra i varukorgen.
Ute är det idag kallt och vintrigt men solen skiner och jag var nyss ute och fyllde på solrosfrön till småfåglarna. I skrivande stund ser jag talgoxar, blåmesar, svartmesar, gråsiskor, svarthättor. Inga domherrar just nu men de kommer nog snart för det brukar lysa rött i Katjaträdet även vintertid.
I eftermiddag kommer Äkta Maken hem tidigare eftersom det är skidskytte och då hoppas vi att de svenska åkarna har turen på sin sida och slipper oturen som hängde över dom i onsdags.
VM Skidskytte
Ja, idag startar det som är ett stort intresse här i Skogsbrynet, nu hoppas vi på spännande tävligar och många medaljer!
Igår var jag till fysioterapeuten och fick lite nålar här och där, dels för käkarna men också för nacken och det allmänna välbefinnandet. Det är rätt lågt efter att jag kört mig själv i den totala botten vilket i och för sig tog några år men sedan i augusti resulterade i ett mycket högt blodtryck och ambulansfärd till sjukhuset. Jag får bra hjälp av min vårdcentral och jag jobbar på själv också men all ny energi är så skör och tar slut så himla fort. Jag brukar jämföra min energinivå med en bensintank och att jag under många år gått på reservtanken men den här gången lyckades jag nog också göra ett hål i botten på tanken för det känns som att varje gång jag får fylla på lite så tar det slut fortare än rimligt.
Innan vi ska börja skjuta tänker jag att jag ska ta en promenad, den blir inte så lång utan fram och tillbaka till postlådan men vi bor ju på landet så det blir ändå en kilometer och det är mycket bättre än inget. Jag väntar på ett paket med ögon så jag är lite ivrig, dessutom så kan det ligga lite busfrön i lådan. Inte i mänsklig form hoppas jag utan frön som väntar på att bli sådda.
Det har kommit en del snö i natt och utanför fönstret kommer det fortfarande några flingor och vid fågelmatningen är det fiull aktivitet.
Elva år senare.....
Jag ska idag till fysioterapeuten för att få akupunktur för mina spända käkar, det verkar fungera bra men efter ett uppehåll på två veckor så känner jag att det spänner på en del igen. Men det kan också bero på att nacken bråkar med mig.
Två gånger på kort tiid har jag vaknat och varit yr av värsta slag. Det känns som att någon kastat ut mig i en eka på ett stormigt Atlanten. Jag mår illa och raglar omkring som det värsta fyllot. Idag är det något bättre men värken i nacken är inte att leka med och jag förbannar mig själv för jag vet att jag har orsakat den själv.
Denna vikt- och hälsohets som vi befinner oss i gör att man ibland glömmer att koppla på den förståndiga delen av hjärnan! Jag jobbar ju en hel del med mitt lymfsystem för jag är övertygad om att det har betydelse för min hälsa och då läste jag ett tips om att använda en vibrationsplatta så sagt och gjort, jag beställde en sån. Testade den när den kom hem men tyckte den var lite hård och jag blev i samma veva sjukskriven pga en stressrelaterad utmattningsdepression (enkelt förklarat men mer komplicerat än så) så den föll i glömska, det var annat som upptog mina tankar.
Häromveckan fick jag för mig att jag skulle ta och göra ett pass på den för vem vill inte få igång kroppen? Det resuterade i en mycket ond nacke....jag har lärt mig att den inte är för mig! Så den kommer inom kort att läggas ut till försäljning
Tänker att nu ska jag försöka att göra inlägg regelbundet, kanske inte varje dag men någon gång i veckan för jag behöver få en bild av hur det ser ut för mig för den här hösten och vintern har på många vis varit oerhört tuff och en riktig ögonöppnare.
