Egentligen bara för mig.....

....men vill du så får du naturligtvis läsa.
 
Det jag saknar mest med att blogga är att kunna gå tillbaka och läsa och dra slutsatser om varför man mår som man gör alltså gör jag en sammanfattning om senaste halvåret för att kunna gå tillbaka.
 
I slutet på sommaren började min kropp bråka med mig, den ville inte göra som jag ville. Till sist kom jag knappt upp ur sängen själv, att gå på toaletten blev en ansträngning värd en medalj och att duscha ska vi inte ens tänka på. Fibron hade helt enkelt slagit till med full kraft. Jag kämpade dock på med jobb och Oäkta maken fick dra ett tungt lass och utan honom vet jag inte hur detta halvår skulle ha varit.
 
I början på oktober fick jag helt enkelt ge mig och ta mig till doktorn för kan man inte torka sig själv när man duschat så är det nog dags att ändra sitt sätt att tänka. Jag blev sjukskriven på heltid en period, tog långa promenader och försökte ta hand om mig själv så gott jag kunde. Fick ett tips av våra nära och älskade vänner om något som heter Shiatsu på Alternativakademin i Uppsala. Jag läste på om Shiatsu och kom fram till att det kunde vara något att prova och efter en mejlkonversation med Chris på Alternativakademin så bokade jag en tid.
 
Redan första gången jag kom dit kände jag att jag hamnat rätt, jag kände mig så trygg. Shiatsun är en behandlingsform som tar hand om både kropp och själ och inte bara det till synes onda stället. Efter första behandlingen gick jag som på moln, jag kände mig tio kilo lättare och tio kilo yngre....fantastisk känsla! Naturligtvis försvann inte det onda som genom ett trollslag men jag började känna mig som människa igen redan efter första behandlingen.
 
Under den första tiden åkte jag till Uppsala en gång i veckan för att få behandlingen och när december kom blev det varannan vecka med ett längre uppehåll under julen. Hela tiden blev jag bättre i kroppen.
 
Ett och annat bakslag naturligtvis men jag kunde dock jobba 50% från nånstans i mitten av november och framåt. Nacken hade dock börjat bråka när fibrovärken lagt sig och det kändes givetvis förbaskat jobbigt, varför när jag nu äntligen började kunna röra mig som folk? Pratade med Chris i Uppsala om detta och han gav mig ett leende och frågade vad jag trodde själv. Plötsligt förstod jag precis hur det var och för att citera honom "man kan bara ha riktigt ont på ett ställe i taget". Min dubbla whiplashnacke har under så många år fått stå tillbaka för fibron så nu tyckte den att det var dennes tur. Se mig, hör mig, det är min tur att bli omhändertagen....ganska solklart egentligen!
 
För tre veckor sedan vaknade jag en halvtimme innan vi skulle gå upp för att åka till jobbet och vände mig i sängen och det small till i nacken och plötsligt befann jag mig i en ofrivillig virvelvindskarusell. Allt bara snurrade i högsta hastighet och illamåendet kom som ett mejl i inboxen. I panik väckte jag Oäkta maken för detta ville jag inte genomleva ensam för jag hade absolut ingen kontroll över något. Han hjälpte mig ut till soffan i vardagsrummet för sängen var alldeles för obehagligt laddad för att jag skulle kunna ligga kvar. Så fort jag rörde på mig så snurrade hela rummet och jag åt andra hållet, det var bara att inse att något jobb skulle det inte bli för min del. Jag genomled dagen gråtande på soffan och tyckte faktiskt riktigt synd om mig själv, På eftermiddagen ringde jag doktorn och fick komma dagen efter. Hamnade hos en annan läkare då min ordinarie var ledig men denna unga pojke (i mina egna söners ålder....konstigt) gjorde en mycket grundlig undersökning och kunde konstatera att det var nacken som spökade. Jag hade redan vid det laget påmints av mig själv att detta var ungefär vad som hände när min första whiplashskada utlöstes 1993 så den akuta oron hade lagt sig.
 
Med ett sjukintyg på två veckor åkte jag sen hem till min soffa igen och där blev jag liggande i en dryg vecka innan jag tordes gå ut på egen hand igen. Vi gjorde några små utflykter under den här tiden men då hade jag Oäkta maken att stödja mig på i fall det började snurra igen. Förra onsdag morgon när jag vaknade så var det något som kändes märkligt men jag kunde inte sätta ord på det och dessutom skulle jag till sjukgymnasten så det var bara att köra på. När jag satte mig bakom bilratten efter att OM (Oäkta Maken) lämnat över den vid sitt arbete och körde mot sjukgymnasten kom jag på vad det var.....ansiktet var bortdomnat. Ungefär som när en tandläkarbedövning håller på att släppa, det liksom sticker i ansiktet och ögat känns bedövat.
 
Nackvärken är vid det här laget fortfarande inte okej. Efter att ha levt så länge med värk som jag faktiskt har gjort så får man en högre smärttröskel men denna går fortfarande inte att leva normalt med, bara att ringa doktorn igen. I fredags var jag där och nu ska jag äntligen få komma iväg på datortomografi och röntgen, väntar ivrigt på kallelse.
 
Idag har jag fortfarande ont i nacken men den går att klara utan värktabletter som förstör magen, jag kan vrida något mer men känner att jag har låsningar i kotpelaren, domningarna finns kvar och blir värre när jag anstränger mig men jag trotsar detta och tar mina dagliga promenader ändå för det ger så mycket annat positivt. Kroppen hann liksom bli ganska muskelsvag efter tiden på soffan så jag får ont av att röra på mig men det är bara att ta sig igenom :)
 
Fortfarande är jag säker på att jag är på rätt väg, att löken skalats från många lager men att det finns fler lager kvar innan jag når det egentliga kärnan. Skadan i nacken kan jag aldrig reparera men jag kan stärka upp den och ge den bättre förutsättningar. Jag fortsätter att åka till Uppsala för behandlingar, dock inte under följande veckor då jag ska till sjukgymnasten. Jag vill veta vad som gör vad.
 
Eftersom shiatsun handlar om både det yttre och det inre har jag också börjat städa och placera om saker i mitt inre lite mer, mycket arbete har jag redan gjort men jag har insett att det finns en del kvar och att man aldrig ska sluta jobba med det mentala.
 
Detta inlägg befrias helt och hållet från svenska grammatikregler!

Tankens kraft.....

Jag är född och uppvuxen i en familj där det var naturligt att tänka negativt. Det var med all sannolik inget man tänkte på utan föll sig naturligt för dom. Jag funderar på varför man man gör det och jag tror att det beror på dålig självkänsla, detta nästan missbrukade ord. Däremot vet jag med säkerhet att om man hänger sig åt de negativa tankarna och den negativa livsstilen så sänker man sakta men mycket säkert sin egen självkänsla.
Jag har själv varit likadan för som bekant är vi barn en produkt av våra föräldrar och detta är inget klander mot mina föräldrar för jag har själv varit förälder så länge så jag vet att som förälder gör man det man tror är bäst för sina barn. Man kan däremot förändra sig på livets krokiga stig.
 
Min resa som långtidssjukskriven under en stor del av 2000-talet (om man orkar läsa om eländet finns en del på www.kajsalisa.blogg.se) gjorde att jag helt enkelt var tvungen att ändra mitt sätt att tänka. Fast egentligen påbörjade jag det tankesättet redan under mitten av nittiotalet men i samband med utbrändheten blev det mer konkret för mig.
 
Man kan själv välja till stor del hur man vill må just genom tankens kraft. Det du tänker förökar sig i ditt sinne, jag ska försöka ge ett exempel på hur jag menar.
 
  • Usch, idag är det grått och trist. Det droppar från taket och det blir halt ute, då kan jag inte gå ut för tänk om jag halkar omkull. Förkyld är jag också ja, då är det absolut bäst att jag stannar inne men då ser jag ju dammtussarna som ligger överallt. Sambon lovade ju att dammsuga i helgen men inte gjorde han det. Han bara lovar och lovar. Och jag som har min förbaskade nacke som värker hela tiden det borde han ju tänka på.

  • Oj, idag är det grått ute men det droppar från taket och det är inte utan att det pirrar till när jag går ut på altanen och hör talgoxen som drillar. Kan det vara våren som är på gång? Det kan nog vara lite halt ute idag när jag ska ut på promenaden men jag provar de där broddarna vi har liggande, visserligen är de lite för stora för mina fötter men det är ju bättre än ingenting. Då slipper jag ju dessutom se alla änglatofflor som ligger både här och där. De ligger nog kvar i morgon också och jag känner mig ju faktiskt lite, lite bättre i nacken idag kanske kan jag dammsuga ett rum i taget den här veckan så slipper sambon tänka på det, han jobbar ju i sin "gruva" hela veckorna. När promenaden är avklarad ska jag lägga mig i soffan och läsa den där boken jag fyndade i Sala på en loppis för fem kronor.


Den ena tanken föder den andra och väljer man då att tänka positiva tankar så kommer det fler såna och så småningom får man ett flyt i detta och det går automatiskt. Det betyder dock inte att man kommer att upphöra med de negativa tankarna för jag erkänner att förra veckoslutet var det svårt att hitta bra tankar när min nacke kraschade och jag inte kunde röra på huvudet utan att det kändes som om jag satt i en ofrivillig virvelvindskarusell men eftersom jag tränat under så många år på positivt tänkande var det lättare att komma ur den negativa cirkeln. Jag är nämligen helt övertygad om att även kroppen rent fysiskt mår bättre om jag har ett positivt inre.

Att komma igång med bloggandet och att få fram kameran igen är något som jag känner är mycket positivt för min hälsa. Att få sätta ord, rent konkret, på mina tankar och att få ta kameran och gå ut är hälsa!

 

 

 

 


Blogga eller inte blogga....

Det börjar rycka i bloggnerver igen. Inser att jag inte skrivit något på över ett år och det är ju lite konstigt för en gång i tiden så bloggade jag ju minst en gång varje dag i många år...då som Kajsalisa.
 
Men efter flytten hit till Skogsbrynet så gick jag upp i tid vilket nog är anledningen till att jag lade ner bloggandet. Nu har jag haft en höst och en vinter med mycket värk och medföljande sjukskrivning och då har det blivit mer tid att tänka och fundera så kanske är det dags att börja blogga igen!
 
En annan anledning var nog också att jag i den vevan skaffade mig en iPad och den lämpar sig då inte att blogga på, jag får inte något flyt i skrivandet men idag lovade jag en grupp på Facebook att plocka fram en bild som låg på gammeldatorn så nu skulle jag ju kunna komma igång igen...vi får se!!!
 
 
Jag gick igenom massor av foton och tänk vilka fantastiska tio år vi hade ute i torpet!!! Vi ångrar inte en sekund att vi flyttade hit för vi stortrivs men visst finns det saker vi saknar. De här gynnarna till exempel som alltid fanns i vår närhet och framförallt den dag som den här bilden togs. Spillkråkor!
 

Septemberhelg

Ytterligare en vecka har lagts till handlingarna och med den en massa händelser av olika rang.

Den största händelsen är väl att Ungsonen och Svärdotra flyttat in i sitt nyköpta hus. Dock kan jag inte låta bli att fundera på hur det ska gå då sonen är mörkrädd och inte vågar sova ensam, han är dessutom skräckslaget rädd för spindlar....alla som bor i hus vet ju att det är dåliga kombos!!!

I tisdags åt jag lunch med två goda vänner sen länge tillbaka och nog är det härligt ned vänskap som bara lever vidare trots att den inte alltid får det underhåll man skulle önska. Jag tycker att det är märkligt att nu när man bara har sig själv att tänka på så hinner man mindre, när barnen var små då hann man vårda sitt umgänge mycket oftare.....

Igår kväll fick vi oväntat besök vilket är de besök jag nästan uppskattar mest för de ställer inga krav på mig som värd! Vi fick dock en timmes förvarning vilket gjorde att jag hann slänga ihop en halloumigratäng som dock inte blev den mest lyckade men det skyller jag givetvis på gasspisen!!
Med sig hade gästerna en av de mest charmiga hundar jag känner, en åsikt som inte delas med Kajsa och Lisa. Kajsa valde att stanna utomhus och Lisa för upp till sitt penthouse med raketfart. De tittade till oss med jämna mellanrum med både nyfikenhet och skräck i ögonen och när gästerna åkt hem gick de igenom huset mycket noggrant för att se att hunden inte fanns kvar. Under natten har Kajsa väckt mig flera gånger för att tala om hur gosig hon är genom att gnugga nosen mot min nästipp och samt tungpussat min mun!!! Hon slutade när jag högt och tydligt talade om för henne att vi ska INTE skaffa hund!!

Lördagen för övrigt tillbringades på Sala marknad i regnvädret...http://instagr.am/p/QJ4NLHIqrU/


Full fart!!!

Det är som att tiden bara rusar fram nuförtiden. Man brukar ju säga att tiden går fortare ju äldre man blir men ingen har berättat att livet lägger i en överväxel när man fyller femtio!
 
Jag jobbar ju numera heltid vilket naturligtvis gör att det blir mindre tid för bland annat bloggande men jag mår bra av att jobba. Kroppen gnyr lite ibland men jag låter inte den styra mig som jag kanske gjorde tidigare. Jag har nu börjat träna två gånger i veckan på det gym som ligger i samma huskropp som min arbetsplats och hoppas att det ska ge positiva effekter.
 
2012 verkar bli året då familjen flyttar för Ungsonen med sambo har också köpt hus och flyttar nästa helg, som tur är har de starka kamrater som flyttar åt sig men de saknar visst städkunniga vänner så det uppdraget överlåter de till mig :) Det blir trevligt att få dem på nära håll igen för huset de köpt ligger bara några få kilometer från Skogsbrynet!
 
Även för Gammelsonen har livet förändrats då han träffat en härlig med tjej med en lika härlig son på snart två år. Det är ett riktigt litet charmtroll med fullt av myror i kallingarna precis som det ska vara i den åldern och vi gläds mycket åt deras besök!
 
Det blev en kort resumé av senaste månaden!

Vi lever...

.....men oj, vad tiden går fort!!!
 
Vi har börjat jobba igen och jag har dessutom gått upp på heltid så nu känns det som att dygnet har färre timmar än tidigare!!
 
Det är även dags att flytta på arbetsplatsen och när det är gjort tänker jag inte flytta på många, många år....om jag själv får bestämma!!!!
 
Mitt i alltihopa blir vi dessutom sjuka....ja, ja...det är väl det som är livet!

Veckosammandrag....

Dagarna går ruskigt fort just nu.
 
I tisdags kom Moster med sambo hit och vi hade en mycket trevligt dag. Skogsbrynet visade sig kanske inte riktigt från sin bästa sida men inte heller från sin sämsta! Vårt röda lilla hus fick mycket väl godkänt tror jag!
Med sig hade dom en utmaning till oss...en fantastisk fuchsia som vi verkligen ska njuta av under resten av sommaren och som vi ska göra allt för att få att överleva. Om någon har bra tips för överlevnad så hör av Er och berätta!
 
 
Bilden är inget mästerverk och just nu är det inte så många blommor på men oj, vad knopp och när de slagit ut kommer det en ny bild förstås!!!
 
På onsdagen tog vi oss en semesterdag från den ordinarie semestern och åkte till Arboga. En mycket vacker stad som ligger med ån i centrum.
 
På vägen till Arboga så stannade vi vid Åsby gård och åt lite lunch samt handlade för presentkortet vi fick av våra goda vänner på lördagen så nu är kattfamiljen utökad och man blir dubbelt trevligt bemött när man anländer till Skogsbrynet....
 
 
För övrigt verkar det nu som att reviren är utmärkta och katterna tar det ganska lugnt, därmed inte sagt att sista ordet är sagt i den saken!!
 
Igår fredag tänkte vi ta en minisemesterdag och åkte till Skultuna Mässingsbruk men på väg dit fick vi annat att göra. Rensa ur det sista i Dotras lägenhet och jag går inte in i detalj i detta men jag hoppas att den nya hyresgästen har samma värderingar när det städning som den förra!!!
 
Ikväll väntar vi besök av Ungsonen med sambo och de har spännande saker på G så det ska bli skoj!!!!

Livet på landet.......

Det är väl absolut dags att göra en uppdatering även om jag måste säga att jag inte känner mig på topp!!
 
Helgen har varit helt fantastisk med besök från Malmö. Den kvinnliga delen av duon lärde jag känna 1980 när vi tillsammans gick postkassörsutbildningen i Stockholm och sedan höll vi länge kontakt trots att hon flyttade tillbaka till Skåne och jag flyttade till Västerås. Vi gifte oss nästan samtidigt och våra barn är också ganska jämnåriga och under helgen nu har vi väl konstaterat att vi gjort en del annat på samma sätt utan att veta om det! Under andra halvan av 90-talet så tappade vi kontakten men sen kom Facebook och eftersom jag tagit tillbaka mitt flicknamn efter skilsmässan så var det inte några problem för P att hitta mig. Jag hade gjort några försök men P har ett tämligen vanligt efternamn så det var tyvärr inte lika lätt. Nu har vi då åter hittat varann och nu tappar vi inte bort varann igen. Dessutom valde ju Dotra att flytta just till Malmö så vi lär få åtskilliga möjligheter att ses.
 
På fredagskvällen när de kom firade vi lite med champagne och god mat. Precis när vi satte oss på altanen för att äta så kom regnet och åskan men vi hade tak över huvudet så det var inga problem.
 
På lördagen så kom barnen och två andra goda vänner och vi fick ytterligare en härligt trevlig kväll!!
 
På söndagen satte vi Dotra i Malmöbilen och så fick hon gör sin flyttresa till Malmö i deras bil vilket vi tackar så mycket för. Skönt att ha någon vuxen i närheten gissar jag.
P och jag var bara 18 år när vi kom till Stockholm och ingen av oss hade någon direkt vuxen i vår närhet men vi klarade ju oss så det kommer att gå utmärkt för Dotra!!!
 
Idag är det en bläää-dag. Det blåser så man vill inte vara ute och regnet piskar emellanåt. Vi hämtade tvättmaskinen idag men naturligtvis kunde vi inte installera den så där enkelt och då kan jag inte låta bli att tycka att ibland är man verkligen dumsnål....varför valde vi inte hemkörning med installation???
 
Kajsa har varit i slagsmål så hon har ett rejält sår på svansen så vi får väl se om vi måste ta ett veterinärbesök också den här veckan.....hej och hå...livet på landet är inte alltid en dans!
 
Nå, i morgon är en annan dag och då kommer Moster så då kan det bara bli bra!!!!

Välkommen....

....säger en av familjens katter!!


O store Gud!!!

Idag är andra dagen på raken som solen skiner...knappt man tror att det är sant! Visserligen fick vi en skur igår också men den var tämligen liten med tanke på hur det sett ut de senaste....månaderna.
 
Idag pågår lite trädgårdsfix, trimma bort en massa otrevligt gräs längs tunen och annat pyssel som får trädgården att se lite roligare ut. Ja..det där gör Husbonden, själv tycker jag fortfarande att det är viktigare att hålla Er uppdaterade!!!
 
Igår tog vi en tur till torpet och röjde lite så nu är det inte så mycket inomhus som ska hit utan det kommer att skänkas till Frälsningsarmen i Sala. Vi har det så bra förspänt att en av grannarna är föreståndare för den butiken så han skulle hämta sakerna i torpet!
 
Samme granne hade för övrigt en friluftsgudstjänst i sin trädgård i söndags så vi satt på vår altan och njöt av äkta härlig frälsismusik. Det är nåt härligt smittsamt med att höra O store Gud med en underbar sångare och massor av blåsinstrument!!! Nån kanske skulle bli störd av detta men inte vi....tvärtom!
 
Idag kommer försäkringsbolaget hit för att besikta huset...vet inte riktigt vad det innebär men det är väl bara att släppa in dom misstänker jag ;)

Det som händer....

Idag är det lördag och vi har bott i Skogsbrynet i en vecka, tiden går fort må jag säga!
 
 
Idag händer det inte så mycket för min del, Husbonden är flitigare för han klipper gräset!
 
Själv tycker jag att det känns viktigare att förse Er med fler bilder...
 
 
Som Ni ser så har vi grannar här till skillnad mot vad vi hade i torpet men det är inget som känns störande och det är ju ändå betydligt färre grannar än vi hade i lägenheten i stan. Detta verkligen det bästa av två världar samlade i en värld!!! Kan berätta att det är skönt att slippa gå ut och duscha!!
 
 
Som de flesta av Er vet så är vi båda två intresserade av att jobba i trädgården och jobba lär vi få göra här. Backen verkar full av sten så det lär gå åt en och annan svordom, ett och annat lass med jord och en hiskelig massa tålamod!! Men detta är ju knappast ett problem då ena parten är uppvuxen på Kalkstenshawaii!!!
 
Vi har påbörjat inflyttningsfesteriet, tanken var att vi skulle ha en stor fest nästa helg men den är inställd. Vi kommer att ta det i små portioner istället. Vi påbörjade ju redan förra lördagen och fortsatte igår kväll men vi har tagit med oss den regel som gällde i Jansbo hit till Skogsbrynet...det som händer i Skogsbrynet det stannar i Skogsbrynet så om dessa kvällar får Ni just inget veta....mer än att vi har haft trevligt!!!!

Sol idag!

Nu har jag äntligen tagit mig lite tid att ta några foton, de är inte speciellt bra men Ni får hålla till godo så länge!!!
 
 
Det här är vårt vardagsrum och nere till vänster ser Ni en glimt av täljstenskaminen som ska hålla oss varma under vintern! Det kommer nog att gå bra för vi proveldade den häromkvällen när det bara regnade och nog blev det varmt, klart störd nattsömn. Den röda fåtöljen har en kompis som inte syns i bild och som kommer hemifrån mina morföräldrar och de gör sig så bra här i huset så vi ska kolla vad det kan kosta och klä om de i någon mer passande färg. Mattan beställde jag från Jotex innan vi flyttade in och det är en ryamatta men lite annorlunda, vi stortrivs med den.
 
 
Här är den andra delen av vardagsrummet och på väggen hänger min morfars gamla väggklocka, förmodligen inget penningvärde men oj, vilket affektionsvärde den har. När gästerna åkt hem efter nästa helg ska vi dra igång pling-plongen i den för nu kan den inte störa några grannar.
 
 
Här är en vy över trädgården och tittar Ni riktigt noga så ser Ni hur husbonden sitter och njuter i solskenet som råkade titta förbi som hastigast. Rönnen som syns på bilden är ett hett ämne eller hett är det inte men vi har lite svårt att bestämma hur vi ska göra med den.  Jag tycker att den ska bort för den stjäl så himla mycket ljus i trädgården men visst är den vacker. I nederkant syns en liten damm som i sommar tjänat som myggodling men den är nu tömd och ska väl få en ny chans lite senare...om sommaren kommer. Jag har alltid velat ha en damm så det ska bli riktigt trevligt, skulle kunna tänka mig några karpar (de anpassar sig ju till storleken på dammen och kan stå i en hink frostfritt under vintern) men vi får se. I år blir det bara lite fontän om det blir något!!
 
Idag har vi roat oss med att möblera om altanen...igen. Vi får liksom inte till det för våra möbler är lite för otympliga för den här altanen. Inte så att altanen är liten men det är många öppningar att ta hänsyn till...nå, det kanske går att hitta några fina på rean till hösten. Nu får det se ut som det gör i alla fall, vi får se ikväll då goda vänner kommer cyklande över slätten!

Skämmes på mig!!!!

Inte har jag tagit några foton....skäms på mig!
 
 
Men jag hoppas att jag är ursäktad för det är faktiskt inte så skoj väder att ta några foton i och det gäller både ute och inne.
Igår regnade det ju som vanligt så vi tog en sväng till Sala för att besöka lampaffären. Vi köpte en fantastiskt läcker takkrona där till sovrummet,
 
dock saknades det några prismor när vi skulle sätta upp den. Det var dock inga problem att få nya. Lampaffären i Sala är för övrigt värd ett besök för de har ett utmärkt sortiment och en kanonbra service!
Efter Salabesöket så åkte vi införbi torpet för att fylla upp bilen med grejer därifrån, det finns ju lite kvar men inte så mycket som vi trodde. Vi ska nog hinna röja det till sista juli.
 
Idag ska vi nog ta det lite lugnare, packa upp några kartonger kanske måla några hyllplan och sen blir det ett besök i stan.

Ombytta roller!

Vilken dag det blev igår, vi jobbade på som sjutton. Tömde hela carporten så vi fick fram de kartonger som stod direkt på backen och kunde flytta in i gästhuset. Vi har ju ett väldigt fint gästhus på gården men vi kände väl när vi kom hit "på riktigt" att när vi såg det tomt så såg vi att det behövde renoveras rätt ordentligt innan vi kunde låta våra gäster bo där. Inte så att det behöver bytas väggar och golv men det måste tapetseras och någon form av golv måste läggas in. Eftersom rummet också ska användas till sy-och hobbyrum så vill jag ha det riktigt mysigt.
 
Vi får ju "långväga" gäster nästa helg så nu är vi på jakt efter att få låna en husvagn eller husbil två dagar så de kan få sova lugnt. Annars får det bli bäddsoffa i vardagsrummet och som sista alternativ blir det sovloftet. Allt ordnar sig om man bara vill!!!
 
Nå, carporten är nu fylld med sånt som kan ligga utomhus även denna svenska sommar som inte verkar bli något bättre. Idag anländer det växthus som vi köpte förra veckan. Jag fick ju ett av Moster när jag fyllde år och sen har vi ju ett äldre sen tidigare men dels så var det halva priset nu och sen ville vi sätta ihop dom och då skulle det bli snyggare om det var två lika. Det gamla skulle få en annan plats bakom gäststugan....nu har vi nog tänkt om igen men 3 växthus kommer att bli kanon!!! Odling och trädgård är ju vårt gemensamma och stora intresse, att sen kanske kunna bli så gott som självförsörjande på grönsaker vore ju inte så dumt och kanske även blomplantor...
 
Katterna fick ju vara inne första dygnet här och sen fick de gå ut, igår morse fick ju Kajsa sitt första möte med en grannkatt. Lisa gick ut i skogen och sen såg vi inte till henne på hela dagen. När hon varit borta i 12 timmar då började jag misströsta och gick och la mig. Jag tänkte att kommer hon så kommer hon och då har hon ju altanen att ligga på. Blivande är lite mer tålmodig så han satt kvar och efter en timme kom hon tillbaka men var alldeles stissig och rätt som det var så for hon ut i skogen igen och spöade upp en svart och vit grannkatt så det hette duga. Sen kom hon tillbaka (Kajsa satt på altanen och skakade av rädsla) och satt på trappan och spanade en lång stund innan hon valde att gå in och sova. Ja, först var hon naturligtvis tvungen att väcka matte och tala om att hon var hemma!!
 
Lite märkligt är detta för båda katterna har visat helt okända sidor sen vi flyttade hit. Kajsa som alltid varit den kaxiga är mer tillbakadragen och håller sig gärna i vår direkta närhet och Lisa som varit den skygga och tillbakadragna visar en tuff och kaxig sida. Konstigt!!!
 
Idag ska vi pyssla lite inomhus, få upp gardiner och krokar samt packa upp några kartonger, Sen blir det en tur till Hökåsen för att hämta symaskinen, för idag måste den komma. Sen ska vi iväg och beställa tvättmaskinen och så måste vi handla!!
 
Sen ska jag ta lite foton så Ni får se hur det ser ut här.....i idylliska Gesala!
 
 

Godmorgon!

Blivande tyckte inte att vi skulle sova bort hela dagen så han klev upp halv sju idag....det är semester röt jag!!! Ja, jag fick ligga kvar en timme till sen var det bara att kliva upp och se glad ut, jag fick ju en kopp kaffe i handen!!
 
Vi har träningsvärk lite hit och dit men det är bara att gilla läget och ta nya tag idag. Det blev ju inte så mycket gjort igår då väderguden bestämde sig för att skicka ner runt 60 mm regn. När regnet öser ner likt ett draperi så kan man inte flytta kartonger från ett ställe till ett annat om det är utomhus!!! Vi röjde ju så mycket vi kunde och sen for vi till IKEA.
 
Jag tror att vi löste ett problem, katternas låda står på toaletten och det blir ju alltid kattsand på golvet. Vi köpte badrumsmattor som förhoppningsvis kan fånga upp sanden och sen kan man ta mattorna och skaka av på trappen. Sånt kunde vi ju inte göra i stan på tredje våningen!!!
 
 Bilden är klickbar.
 
I morse fick Kajsa sig en obehaglig överraskning då grannens katt ville komma hit och hälsa välkommen! Jag gissara tt han blev lika överraskad för han kom hit i helt fredligt syfte och mötte detta Kajsamonster. De skötte dock första mötet riktigt bra, Kajsa spände ögonen i honom och han lommade iväg i den långsammast takt jag någonsin sett en katt använda. Hade jag filmat detta så hade det sett ut som en stillbild om jag spelat upp det i slowmotion!!!
 
Även idag skvätter det uppifrån men i uppehållen ska vi fortsätta det som tycks som en oändlig historia...flytta lådor!!!

Om

Min profilbild

Ia

Mamma till 3 barn och sambo med mannen i mitt liv. Delar också livet med 2 katter. Dagarna innan min femtioårsdag så hittade vi huset som vi flyttade in i sommaren 2012, samma år som sista barnet flög ur boet. Detta visar väl också att vi kanske inte är som vanligt folk men det är inte nödvändigt för oss att vara!

RSS 2.0